Tävlingssugen

Satt och tittade igenom nästa års tävlingar nu och man bli så tävlingssugen att man dör =P Det märks att det var ett tag sen sist. Tror verkligen att både hon och jag kan vara mogen att starta i tvåan i början på nästa år. Funderar på att starta i slutet på februari/början på mars. Enligt våran "plan" ska vi starta senast i maj, men tror inte att jag klarar av att vänta så länge. Dessutom så verkar hon förstå momenten nu och tycka att det är riktigt roligt igen. Har återigen bytt träningstaktik och vardagstaktik också för den delen. Är nu helt inne på spåret att ignorera felaktigt beteende och belöna det rätta.
Har äntligen fått upp ögonen och märkt att jag har en riktigt mjuk hund som inte tycker att det är trevligt då matte är arg. Och om man inte blir arg lika ofta så behöver man nästan bara tänka på arg så reagerar hon. Funkar riktigt bra faktiskt. Hon är mycket bättre att vara själv också men det märks att hon inte tycker om det dom dagar vi har t.ex. labb och har heldagar. Men resten av kemikursen är bara typ 4 timmars dagar som max förutom 3 dagar i mitten på januari då vi har labb och antagligen går heldag. Det enda riktiga problemet vi har nu är att dom skäller så fort dom hör någon ringa på dörren hos grannen (det hörs rätt väl in till oss då). Man vill ju inte bli arg på dom då för dom vet ju som inte vad dom gör fel, men samtidigt kan man inte bara ignorera det då dom sätter igång halv tio på kvällen och man vet att dom under har småbarn. Då blir det till att dístrahera dom och få dom att göra t.ex. en konst som dom får godis för så att de fokuserar på att göra nånting istället för ljudet.
Någon som har något annat bra tips på hur man får bort det??

I veckan har vi tränat linförighet, inkallning och lite rutan. Det börjar lossna men inkallningen har jag fortfarande problem med så det blir till att ta upp "Med sikte på 10:an" och lusläsa där. Deras metoder har funkat tidigare så dom borde fungera nu också. Förhoppningsvis i alla fall.

Idag var vi ute i skogen i drygt en timme och det är så roligt att se att Chaos börjar få tillbaka självförtroendet igen. Nu vågar hon lämna ens sida och ta en liten snifftur ut i skogen utan att Liskan ska följa med. Tidigare så var hon helt beroende av Eliska och av att vi höll oss i närheten. Men nu är hon samma galna hund som hon var tidigare. Man inser hur konstig och osäker hon varit länge nu när hon börjar bli bättre och återgå till sitt gamla vanliga jag igen.